Det sårar mig rejält att en människa kan skratta åt någon annans död, hånar någon annans död. Att en "vän" hånar någon för någon annans död. Att en "vän" hånar min Mommo för hennes död. Samtidigt är jag lite glad då jag inser hur omogen en sådan person måste vara, hur olycklig den människan måste vara. Hur lite självkänsla den personen måste ha, hur kan man sjunka så lågt att skratta och håna en annan människas död? Om jag hade velat sjunka till din nivå skulle jag spotta på din grav, jag hade trampat ner dig så du aldrig skulle orka resa dig upp igen, jag skulle göra så du inte känner av känslan av att vela leva längre. Varför? Jo för man skrattar och hånar för i helvete ingen annan människas död! Fattar ni hur jävla sinnessjukt det är?! Hur jävla sjuk i huvet kan man vara egentligen!??!
Vill man verkligen såra någon så är det nog de bästa sätt att göra det på. Jag blev sårad, så in i helvete. Så du lyckades bra med det du ville, du lyckades såra mig genom att trampa och stampa på det värsta som hänt mig i mitt liv, att min älskade mommo inte finns mer. Hon är död och jag vet om det, jag vill inte acceptera det men jag måste. Det är något som gör så jävla ont i hjärtat, jag får fortfarande ont i magen och en klump i halsen när hon kommer på tals. Ännu värre när någon skrattar och hånar hennes död. Att gå på en annan människas död, så lågt så det finns inte..
Jag vet att alla människor kan sjunka lågt, men inte så....
Jag älskar dig mommo, du kommer alltid vara en del av mig.
Jag saknar dig så oändligt mycket......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar