Låt oss hålla oss till sanningen

Jag har inget att säga om helgen.

Eller jo, en sak.

-jag har aldrig känt mig så förnedrad som jag kände mig i fredags.

Allt är upp och ned, jag vet inte riktigt utvägen.

-

Ännu ett liv har gått åt, cancern har tagit ännu ett liv.

Cancer är något man inte ens önskar sin värsta fiende.

Två liv, som jag vet, har blivit tagna av den sjukdomen

denna vecka. Jag vill och kommer aldrig förstå.

Min mommo, min finaste, gick bort i cancer. Det gick

så fort, så fort. Min finaste ängel gick bort i cancer.

Den jäveln tog en del av mitt liv. Den sjukdomen kan

man aldrig förlåta. På tisdag är det 2år och 10månader sen.

Kan inte förstå att hon varit borta från oss i snart 3år.

Det känns, som becca säger, att dom bara är ute på en liten

resa, dom kommer snart tillbaka till oss. Det är svårt att

accceptera och svårt att förstå. Jag kommer nog inte göra

något av det.

Saknaden är så stor, det gör så ont i mitt hjärta.

Finaste, vackraste mommo ♥